Socialminister Annika Strandhäll har tagit emot slutbetänkandet om utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Den särskilda utredaren Kerstin Evelius föreslår bland annat en tioårig strategi för psykisk hälsa för perioden 2020–2030, tydliga och mätbara nationella mål, samt etableringen av ett Agenda 2030-sekretariat i Regeringskansliet.
– Att vi som samhälle lyckas vända utvecklingen med en snabbt ökande psykisk ohälsa i befolkningen är en prioriterad fråga, såväl för alla dem som själva drabbas och för anhöriga som för vår gemensamma välfärd och ekonomi. Utredningen berör flera delar som vi måste titta närmare på, inte minst strukturella frågor om hur vården organiseras på bästa sätt, säger socialminister Annika Strandhäll.
– Psykisk hälsa behöver vara en prioriterad del av den folkhälsopolitik som antagits av riksdagen. För att nå resultat krävs att myndigheter och huvudmän jobbar tillsammans, samt en omdömesgill och tillitsfull styrning med större fokus på resultat än på insatser, säger utredaren Kerstin Evelius.
Slutbetänkandet förordar att statens insatser ska riktas mot sådant endast staten kan göra, eller gör mer effektivt än andra, och att många olika aktörer samverkar för att förbättra den psykiska hälsan samt uppnå långsiktiga effekter. Utredningen pekar på behovet av en sammanhållen struktur med realistiska mål och insatser, samt evidensbaserade och kompetenshöjande arbetssätt. Man lyfter även fram vikten av ökat fokus på delaktighet och inflytande för patienter, brukare och anhöriga.
Psykisk hälsa bör betraktas som ett eget politikområde, men hanteras inom ramen för folkhälsopolitiken rent organisatoriskt (med Folkhälsomyndigheten som ansvarig myndighet). Utredningen menar också att detta hakar in i Agenda 2030-arbetet på att naturligt sätt, och därför föreslår man att ett Agenda 2030-sekretariat etableras inom regeringskansliet för att samordna det mer övergripande arbetet.
I slutbetänkandet föreslås även en tioårig strategi avseende psykisk hälsa för perioden 2020–2030. En del av strategin bör vara att stora delar av de resurser som i dag finns inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förs över till ett förordningsstyrt sökbart statsbidrag, där landsting och kommuner i högre grad än i dag kan förutse nivån på de medel de ska få även på längre sikt. Man menar också att det behövs ett nationellt mål för strategin samt en sektorsövergripande målstruktur. Utredningen ser tre tydliga mätbara mål framför sig: en högre andel som upplever psykiskt välbefinnande, en lägre andel som upplever psykisk ohälsa samt att färre dör av suicid.
Den nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa tillsattes i slutet av 2015. Hennes huvudsakliga syfte var att stödja myndigheter, kommuner, landsting och organisationer inom området psykisk hälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå. Samordnaren gavs även i uppdrag att identifiera utvecklingsbehov, att följa upp de insatser som görs inom ramen för samarbetet med SKL samt föreslå hur utveckling och samordning av insatser inom området långsiktigt kan integreras i ordinarie myndighetsstruktur.
Text: Regeringens pressmeddelande
Datum: 24 januari 2019
Till utredningen här.