Skolorna ska bli bättre på att stödja särskilt begåvade

En stor andel av gruppen ”hemmasittare” är särskilt begåvade unga. Inlärningslusten tenderar nämligen att slocka när skolan inte kan möta upp elevens lärandebehov.

– Och då uppfattas de inte som elever med en snabb inlärningsförmåga av lärare, utan ofta tvärtom, säger Mona Liljedahl, specialpedagog och medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever”, till SVT Nyheter.

De här unga mår ofta mycket dåligt både socialt, emotionellt och inlärningsmässigt när skolan inte möter upp deras lärandebehov. Liljedahl förespråkar ett pedagogiskt ABC som står för acceleration, berikning och coachning, vilket hon menar är avgörande för barn med särskild begåvning.

– Det räcker inte endast med acceleration genom att flytta upp eleven ett eller ett par år. De behöver lära sig på djupet och känna meningsfullhet, alltså berikas. Och för att orientera sig i en mycket komplex skolvärld, behöver de här barnen intensivt stöd av kloka och intresserade vuxna, genom coachning.

Regeringsuppdraget kom till Skolverket i somras och är en del av januariavtalet, uppgörelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det kan handla om att läsa i högre takt och komma till nästa nivå snabbare. Men även hur skolorna kan bredda och berika innehållet i undervisningen för att ge mer utmaningar, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, till SVT Nyheter.

I uppdraget ingår det även att Skolverket ska undersöka möjligheterna att permanenta spetsutbildningar som idag finns som försöksverksamheter på ett antal grund- och gymnasieskolor.

– Det är bra att Skolverket får titta närmare på detta eftersom permanenta verksamheter kan göra att huvudmännen vågar satsa ordentligt, säger Torun Rudin.

TEXT: Maria Linde
DATUM: 22 oktober 2019