Skåne kraftsamlar kring SEd

JagKan jobbar med Supported Education, SEd, och stödjer individer i samtliga av projektets sju skånska kommuner inför och under studier. Insatser som tidigare genomförts i för att stötta individer med psykisk ohälsa till studier har inte varit framgångsrika i någon av kommunerna, vilket var orsaken till att man tillsammans satte sig ner och tog fram projektet.

– Projektet har tagits emot väl i kommunerna. Idag kan samtliga kommuner flagga med att man stödjer personer som har behovet, berättar Cecilia Bruhn.

Det treåriga projektet går nu in i sitt sista år, och för närvarande är det 100 medarbetare som har fått SEd-utbildning, och 50 stycken av dem genomgår en fortbildningsfas. I Helsingborg, som är projektägare, arbetar fyra studiecoacher på heltid tillsammans med samordnare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I teamet finns också projektledare, hälsokoordinator och kommunkoordinator. I övriga kommuner jobbar man med metoden på totalt 20 procent och det är befintlig personal som utför jobbet med att stötta individer till studier.

– Två år in i projektet vittnar nu många om att metoden har integrerats till en del av de ordinarie arbetsuppgifterna.

En SEd-coach har som uppdrag att lotsa deltagaren mot dennes mål. Man pratar tillsammans om beredskapen att börja studera, hur väl hen känner tilltro till sin egen förmåga att studera och hur kontakten med andra personer fungerar. Man tittar också på olika alternativ som kan ta deltagaren mot sitt mål och gör därefter en plan där målsättningar och behov av insatser formuleras – både från deltagaren själv och från andra.

– Här är samverkan central. Den måste fungera för att försörjningen ska fungera, för att skolmiljön och det sociala ska fungera och för att behandling och medicinering ska ha framgång. Alla hinder längs vägen mot målet måste undanröjas så att eleven kan fokusera på att vara elev – inte att vara patient eller biståndstagare, säger Cecilia Bruhn, kommunkoordinator för JagKan.

En del av projektets samverkansframgångar är att kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa sitter i samma arbetsrum.

– Det gör att hålltiderna blir kortare och motivationen hos deltagare inte hinner svalna.

Efter kartläggningen av deltagarens behov möjliggör SEd-coachen en väg mot deltagarens mål genom regelbundna samtal och att företräda deltagaren i olika sammanhang och genom att säkerställa ekonomisk vägledning. Utöver att stötta deltagaren i sociala sammanhang och i kontakt med lärare och klasskamrater, samverkar coachen med berörda aktörer runt personen, som exempelvis primärvård, psykiatri eller myndigheter.

– Samverkan över enhets- och förvaltningsgränserna i projektets mindre kommuner är extra viktigt eftersom personalresurserna är mindre. Där måste alla dra sitt strå till stacken. Studiecoachen blir spindeln i nätet som ser till att övriga aktörer är på banan för att alla bitar runt deltagaren ska fungera och att hen kan nå sitt studiemål, menar Cecilia Bruhn.

Utmaningar med samverkan
God samverkan aktörer emellan är ofta en avgörande faktor för att deltagarna ska få rätt stöd. Däremot kan samverkan innebära olika för olika aktörer.

– Därför är det viktigt att definiera för alla parter att det är deltagaren som är fokus i vårt arbete och att vår samverkan är avgörande för hens möjligheter att komma vidare.

Cecilia Bruhn menar att det med ganska enkla medel går att samarbeta med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det kommer till försörjning. Nyckeln är att ha en öppen dialog och vara öppen för kreativa lösningar för att komma vidare.

– Vi behöver inte bryta mot regelverket men vi behöver ta ut svängarna ibland.

Exempelvis finns det deltagare i projektet som är över 30 år och har sjukersättning från Försäkringskassan. Det betyder att man inte förväntas att ha någon sysselsättning kommande år och blir därmed ett ”stängt ärende”. De här personerna kvalificerar därför inte alltid in för ett studiestöd med Supported Education.

– Men det finns de personer som vill mer än att ha sin utbetalning varje månad. Och i dialog med Försäkringskassan har vi kunnat öppna dörren för att se vilka möjligheter det finns för att mötas i det. Några personer har på så vis kunnat delta i vårt projekt med bibehållen ersättning från Försäkringskassan, säger Cecilia Bruhn.

Men är det inte ett regelbrott från handläggarens sida?

– Nej, istället handlar det om att handläggarna har fått kunskap om vad vår metod går ut på. Uppföljningar, tydliga mål och transparens har varit framgångsrikt på vägen mot en sådan lösning. Det krävs mod hos handläggarna att våga tro på ett nytt sätt att tänka. Och att se glöden i ögonen på personer som inte varit aktiva på lång tid men som nu fått rätt stöd är fantastiskt.

Att myndigheter har modet att plocka fram möjliga handlingsutrymmen i ljuset är centralt för att hitta lösningar som kan passa den enskilde deltagaren.

– Försörjning kan vara ett hinder för att komma vidare mot studier. Därför behöver alla iblandade lyfta blicken för att hitta en lösning, menar Cecilia Bruhn.

Drömmen och målet för JagKan är att skapa en ordinarie verksamhet med stödmetoder som Individual Placement and Support, Supported Employment och Supported Education, för att verka parallellt och integrerat. Kommunerna i projektet är i startgroparna för samtal om implementeringsprocesser. Och trots strama budgetramar som alla behöver förhålla sig till, har man sett att det i flera kommuner har fungerat att ge stöd till deltagare med SEd inom ramen för ordinarie uppdrag.

– Det är en god början på samtalen och målet med implementeringen.

Alla involverade i JagKan ser att Supported Education fungerar och ger ett bra stöd till dem som behöver det. Man ser hur projektdeltagare går från sjukskrivning till studier och från ekonomiskt bistånd till CSN eller från passivitet till sysselsättning.

– Det innebär en stor samhällsekonomisk vinst. Studiecoacherna är väldigt positiva till metoden och är de främsta språkrören för metoden. De ser dagligen hur människor växer, hur de bryter isolering och närmar sig en självförsörjning. De går vidare i livet helt enkelt, inte alltid spikrakt, men vidare. Det är en stor personlig vinst för deltagarna, säger Cecilia Bruhn.

Om projektet
JagKan är ett ESF-finansierat projekt som jobbar med metoden Supported Education. Projektägare är Helsingborg stad men i deltar gör även kommunerna Bjuv, Båstad, Höganäs, Svalöv, Åstorp och Ängelholm. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne ingår också i projektet. Målgruppen är personer med psykisk ohälsa, med eller utan diagnos i åldrarna 16-24 år som studerar på grund- och gymnasienivå. Hittills har projektet haft 99 deltagare totalt i kommunerna, varav 57 män, 41 kvinnor och en icke-binär. Helsingborg stad som är den största kommunen har flest deltagare. Fler individer beräknas skrivas in i projektet under sista projektåret. JagKan är en av SECiSos referensverksamheter och pågår mellan år 2017 – 2020.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT LYSSNA PÅ ETT SAMTAL MED JAGKAN-DELTAGAREN ORION OCH CECILIA BRUHN. Det är ett samtal om att hitta tillbaka till lusten att studera, om betydande egenskaper hos Supported Education-coachen, om vikten av att få fokusera på att vara elev och förstås om framtiden för Orion och för projektet JagKan.

OCH HÄR KAN DU TITTA PÅ PODCASTINSPELNINGEN

Här finns mer information om JagKan

TEXT, BILD (från podcastinspelning) OCH PODCASTPRODUKTION: Maria Linde

BILD (porträttbild Cecilia Bruhn): Anna-Frida Agardson, Helsingborg stad

DATUM: 29 oktober 2019