Gävle: SEd framgångsrikt i kommunen men sparkrav drabbar behövande

Sedan ett år tillbaka är Supported Education, SEd, implementerat i Gävle kommun på initiativ av rehabiliteringssamordnaren Urban Nilsson. Men trots en generellt låg utbildningsnivå i kommunen och många i behov av stöd i studier, har endast individer med försörjningsstöd rätt till stödet. Kommunala besparingar är orsaken.

För ett år sedan fick Gävle kommun utbildning i Supported Education av SECiSo:s SEd-coacher. Metoden är sedan ett år tillbaka implementerad i kommunen och idag jobbar två personer på heltid med stöd i studier till individer med psykisk ohälsa. Urban Nilsson, rehabiliteringssamordnare och SEd-coach i Gävle kommun, är positiv till långsiktigheten i metoden.

– Jag har jobbat med den här målgruppen i många år men utan en tydlig metod. Det har aldrig varit ett problem att få personer att börja studera, problemet har varit att få dem att slutföra utbildningen eftersom stödet från kommunen har upphört när de väl kommit i studier. Det är den största vinsten med SEd – vi ger stöd så länge individen vill.

Ambitionen att stötta gruppen unga gävlebor med psykisk ohälsa som vill påbörja eller slutföra studier har de senaste veckorna fått sig en törn. På grund av kraftiga nedskärningar i kommunen har Urban och hans kollega fått tydliga direktiv om att enbart stödja individer med kommunalt försörjningsstöd. Det för att minska kostnader i kommunen. Individer med aktivitetsersättning eller annan egen försörjning – bidrag som bekostas av staten – har i dagsläget inte rätt till stöd från kommunen med Supported Education, SEd eller Individual Placement support, IPS*.

– Det är bekymmersamt att vi inte får hjälpa alla som har ett behov. Gruppen med aktivitetsersättning som har en påvisad psykisk ohälsa är en klockren grupp för vår SEd-verksamhet. Jag anser att de ska ha samma rätt till stöd från kommunen som dem med försörjningsstöd, säger Urban.

Målet med SEd-verksamheten i Gävle kommun är att stötta unga personer, 18–35 år, med psykisk ohälsa att påbörja och slutföra studier och som på sikt kan komma i egen försörjning. Men med nuvarande besparingsåtgärder riskerar en stor grupp istället att kosta kommunen pengar, enligt Urban Nilsson.

– Att utesluta denna grupp av individer från stödet med SEd innebär utifrån ett samhällsperspektiv enbart kostnader. Om kommunen inte fångar upp de unga som lever med aktivitetsersättning eller annan egen försörjning, kommer regionens och kommunens kostnader ändå att öka i form inläggningar på psyk eller kostnader för boendestöd med mera. Låt dessa ungdomar istället fixa studierna och komma i egen försörjning.

Gävle kommun har generellt en låg utbildningsnivå, endast 21 procent har en eftergymnasial utbildning på minst tre år, visar Statistiska centralbyråns siffror från 2019.

– Med vårt stöd av Supported Education kommer det vara fler invånare som lyckas med en gymnasieexamen. Traditionell väg via Komvux kommer många ur målgruppen inte att fixa.

Trots att Urban och hans kollega enbart har jobbat cirka ett år med Supported Education ser de hur stödet får varje individ att komma lite närmare att klara av sina studier. Vissa deltagare nyttjar kommunens lokaler för att läsa kurslitteratur, andra har mest behov av att få stöd i tolkning av myndighetsbeslut och att fylla i blanketter. Somliga vill ha support i kontakten med skolpersonal. Och så är det många som bara vill känna trygghet i att det de presterar är okej.

– Det sitter en tjej här just nu som skrivit en svenska B-uppgift, en analys av två poeters verk. Hon har aldrig någonsin läst poesi och har varit säker på att hon skulle misslyckas. Men det räckte med att min kollega läste igenom texten och intygar att den är ok. Utan den bekräftelsen hade hon aldrig lämnat in uppgiften.

– Jag tänker, vem ska vara hennes röst i besparingstider? Kommunens desperation kring budgeten går ut över de svaga. De protesterar inte, och det finns inga starka organisationer i Gävle som för deras talan, säger Urban.

TEXT: Maria Linde
BILD: Gävle Kommun
DATUM: 21 november 2019

*IPS är en metod för att arbeta med personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan få/ återgå till, och behålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden.