Bättre stödprogram för psykisk ohälsa kräver djärvare personal

Verksamheter som ger bra stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning har personal som är duktig på att navigera förbi hinder i strukturen. Det framgår av en ny doktorsavhandling.

Det sägs ofta i debatten att bristerna i stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning beror på att förvaltningar arbetar i stuprör, samt otillräcklig uppföljning av olika insatser.

– I övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området råder en samstämmighet kring att insatser ska samordnas och vara evidensbaserade. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, säger Magnus Bergmark, forskare vid Umeå Universitet.

För sin doktorsavhandling har han under flera år följt femton program för psykosociala insatser hos myndigheter. I avhandlingen visar han att svårigheter att möta patienter och brukare snarare beror på att aktörerna har svårt att avgränsa ansvarsområden och förändra hindrande regelverk och traditioner. Konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning är andra orsaker.

Framgångsrika verksamheter har ”personal som var duktiga på att navigera förbi” nämnda hinder, enligt avhandlingen. De har också kunnat etablera samverkan mellan olika organisationer och förankra aktiviteter hos ledningen.

Magnus Bergmarks recept...

…för en bättre implementering av programmen omfattar bland annat:

  • Noggrann planering innan ett program startas
  • Medveten rekrytering av personal
  • Formering av ändamålsenliga styrgrupper och legitimitet på alla nivåer

Text: Jacob Schulze