Supported Education: Så långt har svensk forskning kommit

— Det finns ett stort behov av en evidensbaserad metod för unga vuxna i Sverige och internationellt som vill tillbaka till studier. Vår forskning visar att Supported Education leder till positiva effekter. Men vi måste kunna presentera evidens för metoden, för att kommuner ska prioritera SEd, säger David Rosenberg, projektledare för forskarteamet och verksam vid Umeå universitet.

Sedan 2017 har han tillsammans med tre kollegor studerat verksamheter i Sverige som jobbar med Supported Education för individer i åldern 18-29 år. Trots att syftet är detsamma för alla SEd-projekt – att få fler tillbaka till studier – arbetar internationella och svenska aktörer med metoden på olika sätt.

— Trots olikheterna kan vi se att de flesta SEd-projekt ger mycket goda resultat, men vi kan däremot inte bevisa en positiv effekt som är kopplad till ett visst arbetssätt med SEd. Därför går vår forskning ut på att hitta en specifik modell som går att evidensbasera i Sverige.

Under 2019 träffar forskarteamet brukare av Supported Education som ett led i att komma fram till en modell, utifrån ett antal principer, som är viktiga i en SEd-verksamhet.

— Den ska testas under året och i slutet av 2019 eller början av 2020 kommer vi att kunna presentera en färdig modell att hålla sig till när man vill arbeta med Stöd i studier* utifrån vetenskapligt förankrade principer, säger Rosenberg.

— I den fortsatta forskningen kommer vi att använda oss av modellen för att undersöka om den kan producera goda effekter för unga vuxna i Sverige som vill tillbaka till studier. Blir utfallet positivt kan vi presentera evidens om några år.

I Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer från 2018 kring hur man ska arbetsrehabilitera personer med psykisk funktionsnedsättning rekommenderas Supported Employment. I och med myndighetens rekommendation är nu metoden implementerad i många svenska kommuner.

Kan Supported Education nå lika långt?

— Jag tror det. Men utbildning är mer komplext än arbetsliv. Man kan få ut en individ relativt omgående på ett enklare jobb och på så vis få fram snabba resultat. Men det är svårare att fånga en positiv effekt på en utbildningsinsats på grund av långa ledtider och att det tar tid innan man landar i en arbetsberedskap.

Rosenberg menar att SEd-insatsen är en investering i en individ vilket gör det svårt att se konkreta resultat. Det kan även innebära svårigheter med att ”sälja in” modellen på ett sätt som gör att offentliga sektorn är beredd att betala för den.

— Ansvarsfrågan är komplex. Är det socialtjänsten, socialpsykiatrin, arbetsmarknadsenheten, Komvux eller kanske Studenthälsan som ska betala för insatsen? Det är svårt att veta hur det ska gå till, men jag är optimistisk, säger David Rosenberg.

*Stöd i studier bygger på metoden Supported Education.

Kontakt: david.rosenberg@umu.se

Forskningsteamet:
David Rosenberg, Umeå universitet
Ulrika Bejerholm, Lund universitet
Helene Hillborg, Region Västernorrland
Veronica Lövgren, Umeå universitet

Alla i projektet är kopplade till CEPI, Centrum för evidensbaserade insatser

Projektfinansiär:
Forte

Text: Maria Linde
Datum: 3 april 2019