”Förena forskning och brukarinflytande”

– Gruppen unga utanför är ganska konstant, trots konjunkturväxlingar, men den stora nyanlända gruppen påverkar också bilden. Vi ser också att UVAS inte är en homogen grupp. Det finns stora skillnader mellan olika undergrupper. Unga med psykisk ohälsa är ett exempel – en superstor samhällsutmaning, säger Oscar Svensson.

Under ett par års tid har experter och utredare arbetat med att främja samverkan kring insatser för unga som varken arbetar eller studerar mellan olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Andelen unga i åldrarna 20–24 år som varken arbetar eller studerar toppade 2009 med 14,2 procent. Sedan dess har andelen minskat, 2016 var den nere i 9,4 procent. Ungdomar i gymnasieåldern som inte fullföljt skolan har uppmärksammats genom särskilda satsningar och ökat ansvar för kommunerna. År 2016 hade 81 procent av kommunerna handlingsplaner för UVAS, jämfört med 45 procent år 2006.

– Vi har sett ett ökat fokus på förebyggande arbete och individanpassat flexibelt stöd. Det finns ett behov av långsiktighet. Även icke-offentliga huvudmän i skolan behöver stöd för arbetet. Ett område som inte har lyfts fram tillräckligt är närvarofrågan, anser Oscar Svensson.

I början var samordnarens arbete inriktat på dialog och möten med olika aktörer. Senare gick man in i en fas med fokus på utredning och förslag på åtgärder. Slutbetänkandet ska lämnas in i februari, men redan i höstas föreslog utredningen inrättandet av en permanent funktion på en befintlig myndighet. Fokus för stödet är att bidra till en förbättrad samverkan mellan relevanta aktörer.

– Vi hoppas på mer långsiktighet. Problemen är långsiktiga, och det blir en skillnad framöver med de många nyanlända. Vi tror att våra förslag ska falla i god jord, säger Oscar Svensson.

Han pekar på att de offentliga verksamheternas rollfördelning förändras. En trend är att staten styr bort från detaljreglering av myndigheterna, mot vad som brukar kallas tillitsbaserad styrning.  Men det behövs fler studier kring effekterna av olika insatser, inte minst i fråga om kommunernas arbete, enligt Svensson.

– Vi behöver ta tillvara på professionens erfarenheter. De har inte samma erfarenheter som evidensbaserade randomiserade studier, men kan ge viktiga indikationer som komplement till forskningen. Sen behöver vi ge unga själva mer inflytande i verksamhet och forskning. Till exempel finns intressanta erfarenheter från Ung Arena i Jönköping.

Samordnaren har, tillsammans med tio kommuner, följt enskilda ungdomars väg i systemet via deras kontakter med olika samhällsfunktioner. Oscar Svensson beskriver det som ”en röra”. I ett delbetänkande beskrivs situationen i en kommun: ”Av kartläggningen framgår att nästan alla aktörer som individen kommer i kontakt med gör sina egna utredningar, oberoende av varandra, om skolbakgrund och erfarenheter, vilket är ett ineffektivt och kostsamt system”. (Delbetänkande: Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2017:9))

Undergruppen – unga med psykisk ohälsa- uppmärksammas på flera sätt i Samordnarens arbete och lyfts fram som en av de stora utmaningarna i samhället.

Som i många andra sammanhang riktas fokus med tiden på komplicerade kopplingar mellan kön och utsatthet. Flickor är till exempel mer benägna att söka stöd utanför familjen vid psykosociala problem jämfört med pojkar. Verksamheterna kring de här ungdomarna behöver kunna möta upp de olika uttryck och sätt att hantera psykisk ohälsa som finns.

Unga utrikesfödda kvinnor står oftare utanför arbetsmarknaden än jämförbara grupper. Här kommer Statskontoret snart med en rapport om deras möjligheter och vad som kan göras för att stärka deras etablering. Det aktuella lagförslaget om ensamkommande unga asylsökandes rätt att få ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasiet är ytterligare en komponent i komplexet studier, arbete och social utsatthet.

Text: Jacob Schulze
Foto:  privat