Folkhälsomyndigheten 2019: Stor ojämlikhet i psykisk hälsa bland unga

Psykisk hälsa och ohälsa är ojämnt fördelad redan i tidig ålder beroende på familjens socioekonomiska status. Detta gäller både pojkar och flickor. Barn och unga i familjer som inte har det bra ställt ekonomisk rapporterar oftare psykiska och psykosomatiska besvär än barn och unga i andra grupper. Andra faktorer som påverkar skillnader av den psykiska hälsan bland barn och unga är exempelvis föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå och familjetyp.

Skolan har en viktig roll
Skillnaderna i psykisk hälsa bland barn och unga signalerar nödvändigheten av tidiga insatser som främjar dessa barns psykiska hälsa. I rapporten lyfts familjepolitik och skolan som avgörande faktorer för att åstadkomma förändring. Skolan når alla barn och unga och har en viktig kompensatorisk uppgift för att minska ojämlik psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.

Kort om skillnader mellan pojkar och flickor i psykisk ohälsa

• I yngre åldrar (0 – 12 år) har pojkar fler och andra former av psykisk ohälsa än flickor. Pojkar lider mer av neuropsykiatriska problem och är mer utåtagerande än flickor. Flickor har däremot högre förekomst av ätstörningar och inåtagerande problem som psykosomatiska besvär, nedstämdhet och ångest.
• Bland 11-, 13- och 15-åringar rapporterar flickor oftare än pojkar att de har både psykiska och fysiska hälsoproblem och sämre välbefinnande jämfört med pojkar. Skillnaderna är desamma i åldersgruppen 16 – 24 år.
• Pojkar i åldern 7 – 17 år har oftare psykiatriska diagnoser i specialiserad öppenvård än flickor, men i åldern 18 – 24 är förhållandet det motsatta.
• Pojkar i barn- och ungdomsåldern behandlas alltså oftare inom psykiatrin, men flickor rapporterar oftare psykiska besvär.

Utländsk bakgrund spelar roll för den psykiska ohälsan bland yngre barn
Resultaten från Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning visar att yngre barn (0 – 12 år) med utländsk bakgrund har sämre psykisk hälsa än inrikesfödda barn. Men skillnaderna mellan grupperna försvinner när barnen blir äldre och går i skolan, det visar en undersökning bland 11-, 13-, och 15-åringar.

Barndomen påverkar vuxenlivet
Barndomen påverkar den psykiska ohälsan i vuxen ålder, och utsatthet – som exempelvis ekonomisk utsatthet, psykisk sjukdom hos föräldrar och suicid hos föräldrar samt erfarenhet av att flytta ofta – ökar risken för psykiatrisk vård i vuxen ålder. Ju fler utsatthetsfaktorer, desto större risk för psykisk sjukdom. Att leva med psykisk ohälsa innebär sämre livsvillkor och högre dödlighet.

Till rapporten här.

Text: Maria Linde
Datum: 28 januari 2019