Tillitsfulla relationer stärker studerande- Shadow work i Uppsala

Den 22-23 mars genomfördes shadow work digitalt hos Uppsala kommun. Dagarna fylldes med lärorikt innehåll kring hur Uppsala kommun startade upp en projektverksamhet i Supported Education som sedan blivit implementerat.

Projekt blev starten i arbetet med Supported Education 

Den första dagen inleddes med att Anna Lindström, Karin Wester och Marie-Ann Karlsson, från Uppsala kommun, berättade om bakgrunden till deras arbete med Supported Education Anna Lindström jobbar som samordnare/studiecoach, Karin Wester arbetar som studiecoach och Marie-Ann arbetar som studie- och yrkesvägledare.

Ett projekt vid namn ”Stöd i studier”startade i januari 2017 med projektmedel från sociala investeringar. Syftet var att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att påbörja, genomföra/slutföra eller återvända till studier. Målet var att på lång sikt bidra till att personerna fick arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Tre medarbetare anställdes i projektet vilka var Anna, Karin och Marie-Ann. Detta var en frivillig insats inom socialpsykiatrin tillhörande omsorgsförvaltningen.

Det huvudsakliga målet var att 60 % av deltagarna i projektet skulle ha påbörjat/slutfört studierna, att 80 % av deltagarna inom ett år efter inskrivning skulle ha ansökt till studier och ha en förbättrad känsla av sammanhang och psykiskt välbefinnande. Även att det ska finnas ett minskat behov av försörjningsstöd och kommunala insatser.

Projektet ”Stöd i studier” stöttade under projektperioden 2017-2019 totalt 64 personer. Sammanlagt avslutade 37 personer studier i någon form, vilket motsvaras av 57 %. Alla deltagare har ansökt om studier inom ett år efter inskrivning. Deltagarnas behov av försörjningsstöd och andra kommunala stödinsatser har minskat under projekttiden. I slutet av projekttiden var 10 män och 22 kvinnor inskrivna. Majoriteten av deltagarna var mycket nöjda/nöjda med insatsen där 100 % angav att stödet hade anpassats mycket eller ganska mycket efter individens önskemål. 88 % av deltagarna tyckte stödet påverkat studierna positivt och 70 % tyckte stödet påverkat deras vardag positivt.

Micael Lögde, verksamhetschef, berättar att projektet implementerades i ordinarie verksamhet i början av år 2020, genom att omprioritera befintliga resurser.

Uppsala kommuns arbete med Supported Education idag 

Idag har verksamheten två heltidsanställda studiecoacher, Karin och Anna, samt verksamhetschefen Micael Lögde. Verksamheten ingår i socialpsykiatrin där samverkan sker med IPS coacher. De som söker sig till stödet i Supported Education får både stöd av en studiecoach och en studie och yrkesvägledare, i form av Marie-Ann.

Den målgrupp som verksamheten vänder sig till är personer med psykisk funktionsnedsättning mellan 18-40 år som är mantalsskrivna i Uppsala kommun. Deltagarna behöver vara motiverade till studier, ha en etablerad vårdkontakt och inte ingå i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).

Verksamheten erbjuder individanpassat stöd. Stödet kan exempelvis handla om studievägledning, stöd i att välja  utbildning utifrån önskemål, att säkra ansökan/inskrivning till vald utbildningsplats samt stöd i att ansöka till studiemedel/försörjning. Stöd i att behålla utbildning kan ske i form av strukturering, erbjuda en studieplats, studieteknik, träna kognitiva färdigheter samt öka  tryggheten för individen vid möten med utbildningsenheten och kommunala/statliga instanser. Man har även utvecklat covidanpassat stöd.

Idag är 32 stycken inskrivna där 24 stycken är kvinnor och resterande män. De flesta som får stöd studerar på högskola/universitet samt gymnasium/komvux.

Deltagare betonar relationen som en viktig del i SEd-stödet 

Den första dagen avslutades med att en kvinnlig deltagare fick berätta om vilket stöd hon fått och vad detta har betytt. Deltagaren berättade att hon fått stöd från Karin att anpassa studierna utifrån hennes mående och behov. Ibland har de pausat stödet för att sedan ta upp det igen. Deltagaren upplever att relationen till studiecoachen Karin varit väldigt viktigt då de ”klickar” personlighetsmässigt. Mycket av tiden har även lagts på att bryta ner långsiktiga mål till delmål för att öka välbefinnandet. Deltagaren är i slutskedet av sina studier och kommer snart ha slutfört sin utbildning.

 

IPS- stöd i arbete

Den andra dagen introducerades med att arbetscoachen Majlinda Schalin berättade om Uppsala kommuns arbete med metoden IPS. IPS står för Individual Placement and Support och är en metod som grundar sig i Supported Employment. IPS är manualbaserad och anpassad för psykiatriska diagnoser. Metoden är evidensbaserad och rekommenderas från Socialstyrelsen. Målet med IPS är att stödja människor med psykisk funktionsnedsättning att välja, skaffa och behålla arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Malindas arbete som arbetscoach handlar om att stödja personer att få ett lönearbete. Det är individbaserat arbetssätt som bygger på individens önskemål och behov. Malinda ger exempel på hur hon arbetar och vilka principer som metoden bygger på. Även hur arbetsprocessen kan se ut med deltagaren. För att personer ska kunna skriva in sig och få stöd i IPS via Uppsala kommun finns vissa kriterier. Dessa är att personen behöver erhålla egen motivation till lönearbete, ha en psykisk funktionsnedsättning som förhindrar eller försvårar för personen att finna, få och/eller behålla ett arbete, folkbokförd i Uppsala kommun och vara mellan 18-65 år. Vidare får inte personen befinna sig i andra pågående arbetsmarknadsinsatser och det ska finnas en etablerad vårdkontakt.

Deltagare betonar vikten av att se individen i SEd-stödet

Den andra dagen avslutades med att en deltagare som för nuvarande får SEd-stöd berättar vad stödet betytt. Deltagaren berättar att hon tycker att studiecoachen Anna har sett henne som en hel människa och inte bara hennes funktionsnedsättning. Deltagaren uttrycker att hon har lätt att införskaffa stöd som hon har behov av men att SEd-stödet skiljer sig från det stöd hon fått från skolan. Hon menar att okunskapen som kan finnas hos skolpersonal gör att det är lätt att känna sig otillräcklig bara för man har en funktionsnedsättning. Deltagaren berättar om en erfarenhet av att hon fick sitta i en enskild grupp med stökiga killar, vilket upplevdes kränkande. Hon har fått stöd sedan sommaren 2020 och upplever redan att hon kunnat slutföra många kurser och fått ökat självförtroende i studierna.

 

Under dagarna lyssnade cirka 12-18 deltagare från referensverksamheterna i SECiSo 2.0.