Tänkvärda diskussioner under den andra nätverksträffen i SEd

Den 24 april genomfördes den andra nätverksträffen kring SEd. Denna gång var det dags att lyssna till CEPI:s forskningsprojekt ”Med arbetsliv i sikte…” som genomförts av David Rosenberg,  socialt arbete Umeå Universitet, Veronica Lövgren, socialt arbete Umeå universitet, Helene Hillborg, region Västernorrland, Ulrika Bejerholm, Lund Universitet samt Ulrika Liljeholm, doktorand Lunds Universitet.

Totalt deltog 31 stycken representanter som hade olika funktioner och kom från olika delar av landet. Alltifrån Skellefteå i norr till Helsingborg i söder.

Dagens talare var David Rosenberg som inledde med bakgrunden till varför de genomförde projektet. Rosenberg jämförde exempelvis en rapport som genomfördes 2005 och menar att vi i Sverige kämpar med liknande saker fortfarande. Vi vet vad människorna behöver för att lyckas i studier men vi får inte politikerna att tillsätta resurser. För att kunna öka möjligheterna till implementering av Supported Education (SEd) krävs enligt Rosenberg evidens. Detta skulle kunna få fler politiker att ta beslut och avsätta medel för att bedriva SEd långsiktigt.

Bakgrunden till att man gjorde rapporten var bl.a. att i gruppen 18-24 har den psykiska hälsan ökat, personer med svårare psykiska bevät i åldern 18-24 har lägre utbildningsnivå i vuxen ålder samt att kort utbildning och oavslutade studier är en stor riskfaktor för långtidsarbetslöshet, kriminalitet, missbruk, bidragsberoende, utanförskap och försämrad psykisk och fysisk hälsa.

Man delade upp forskingen i fyra steg:

1. Internationell litteratur om SEd
2. Behov och erfarenheter nationellt
3. Fem SEd verksamheter i Sverige
4. SEd principer i en Svensk kontext

När det gällde den internationella litteraturen kring SEd läste man 287 artiklar från 4 olika databaser. Det man kom fram till var att de flesta studierna kom från USA. Det fanns endast ”grå” litteratur från Sverige, dvs tre stycken studentarbeten och några FOU rapporter. Det var stor variation i design, metod och kvalitet. Artiklarna var främst av beskrivande karaktär. Metoderna är ofta anpassade från lokala behov och förutsättningar. Det var framförallt den svenska litteraturen som tog upp studiemiljön. Man hittade positiva effekter av metoden såsom: poäng, examen, akademiska färdigheter, resurser och nätverk, anställningsmöjligheter, ökad livskvalité samt sociala färdigheter.

När det gällde erfarenheter och behov nationellt så undersökte man sju olika platser i Sverige där man hade 10 stycken gruppintervjuer och 2 stycken individuella intervjuer. Totalt deltog 57 deltagare som var studenter, representanter från psykiatrin, socialpsykiatrin, socialtjänst, arbetsförmedling, samordingsförbund och brukarorganisationer.

Resultaten visade bl.a. att det fanns ekonomiska utmaningar men att metoden underlättade kunskapen om psykisk ohälsa, behov, anpassning och stöd i skolan. Även att det finns en långsiktighet vad gäller studie-och arbetsmål. Metoden främjar studentrollen och ett socialt sammanhang med kontinuerligt stöd över tid.

De principer man kom fram till kring SEd var:

• Lämplighet baseras på vilja
• ekonomisk vägledning
• Karriärsplanering tidigt i stödprocessen
• Intresse, val och preferenser styr insatser
• Delta i ordinarie utbildningsutbud
• Individuellt anpassat stöd så länge och så ofta det behövs
• Etablera kontakter och resurser i utbildningssammanhang
• Samarbete med vård och stödkontakter
• Studiemiljö- plats och struktur för studier
• Sociala sammanhang under studietiden

Rapporten visar på att det finns stora variationer hur man jobbar med SEd då det finns olika åsikter kring hur metoden ska bedrivas. Man har inte enhetliga principer hur det ska bedrivas. Detta har resulterat i att man från CEPI ska göra en ny rapport till hösten kring hur man kan ta fram detta för att öka programtroheten. Resultaten hos individen kan komma senare utifrån att personen får stöd att utveckla strategier i den valda miljön. För att främja både lyckande och tillfredställande.

David Rosenberg menade även att forskning visat att svenska studenter är lika stressade som utländska studenter trots att det finns möjlighet att ta CSN i Sverige.

En intressant synpunkt som kom upp under mötet var vikten av att misslyckas. Vi behöver hjälpa både personal och studenter att misslyckas så att man på sikt kan hantera sina misslyckanden själva. Det är genom misslyckanden vi lär oss och kan bli framgångsrika. En annan intressant synpunkter som kom upp var förslaget att på sikt certifiera SEd-coacher för att legitimera metoden.

Nästa nätverksträff kommer genomföras i Skellefteå i oktober 2020.