Supported Education bidrar till breddad rekrytering och lika villkor på Mittuniversitet

Den 19 april genomfördes shadow work hos Mittuniversitetet. Maria Warne, lektor och programansvarig för Programmet hälsa och rehabilitering i arbetslivet på Mittuniversitetet i Östersund inledde dagen. Maria arbetar inom institutionen för Hälsovetenskap och är även projektledare för projektet som bedrivs kring Supported Education. Hon berättar att universitetet har 480 kurser, 60 utbildningsprogram på kandidatnivå samt 37 program på magister-och mastenivå.

Mittuniversitet har cirka 24 500 studenter och 1 200 anställda och deras arbete styrs av  bla.a högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen, Förvaltningslagen (1986:223), Diskrimineringslagen (2208:567) samt Myndighetsförordningen (2007:515).  

Mittuniversitetet har i uppdrag att bidra till breddad rekrytering och lika möjligheter för studenter. Man ser att breddat deltagande är lika viktigt som breddad rekrytering, där alla studenter ska ha lika villkor.  

Bakgrund till arbetet med Supported Education 

Anders Fällström som är rektor vid Mittuniversitetet, presenterade bakgrunden till universitets arbete med Supported Education. Han nämner att Mittuniversitetet både finns i Östersund och i Sundsvall, men är ett globalt universitet med ett regionalt engagemang. Han berättar att många studenter lider av psykisk ohälsa och att den psykiska ohälsan förvärrats för många under corona.  

På universitetet kan man söka allmänna lärosätesprojektmedel (alp) som kan gynna hela universitetets utveckling. Projekten ska vara relativt omfattande och motsvaras av 500 000- 1 500 000 kronor. Maria Warne skickade in en projektansökan för cirka 3 år sedan för att inventera vilka behov studenter har av stödtjänster i form av SEd. Bedömargruppen och universitetsledningen var positiva till projektansökan och den godkändes som ett pilotprojekt.  

Coronapandemin har påverkat tidsplanen för projektet, vilket gjort att man förlängt projektet. Anders menar däremot att det är viktigast att projektet kommit igång och han ser inga svårigheter att implementera metoden över hela universitetet.  

Projektet heter därmed “SEd– en metod för tidigt pedagogiskt stöd i syfte att förebygga psykisk ohälsa och avhopp bland studenter”. Detta eftersom att studenterna är viktigast för Mittuniversitetet och att den psykiska ohälsan är stor. Supported Education skulle därför prövas i den dagliga verksamheten inom universitetet.  

Om projektet och genomförda aktiviteter  

Maria Warne som är projektledare menar att hennes kontakt med Annika Bostedt från SECiSo 2.0 var en viktig utgångspunkt för projektansökan. Samtidigt hade man uppmärksammat den psykiska ohälsan hos studenter och att det fanns låg kunskap hos studenterna kring vilket stöd som fanns på universitetet. Många lärare hade även signalerat att de lägger väldigt mycket tid på att hjälpa studenterna och att det fanns ett behov av en metod som kunde främja den psykiska hälsan.  

Arbetet med Supported Education motsvaras av två interna projekt som följs av varandra mellan 2019-2022.Det långsiktiga målet är att arbetet ska bidra till en ökad genomströmning i form av att fler studenter klarar den utbildning de påbörjat och önskar slutföra. Även att fler studenter mår bra under sina studier och att ge lika möjligheter att börja och genomföra studier för alla studenter.  

Projektorganisationen består av projektledaren, studentkårernas ordförande, studenthälsans samordnare, samordnarna för studenter med funktionsnedsättning och FUS- Avdelningen för utbildning och forskningsfrågor.  

Under vårterminen 2019 genomfördes en kartläggning kring bl.a. studenterna upplevda psykiska hälsa, deras stödbehov och kännedom om stöd. En utbildning i Supported Education genomfördes även under vårterminen 2019 för nyckelpersoner inom universitetet. Under höstterminen 2020 gneomfördes ytterligare utbildning i Supported Education för 16 lärare. Detta under ledning av Lies Korevaar, professor från Hanze University.  

Tre lärare som fått utbildning valdes ut till SEd-mentorer och ska stödja studenter under 1 år i metoden.  

Aktuellt i projektet  

Under vårterminen 2021 fram till höstterminen 2021 arbetar tre lärare som SEd-mentorer på 20 %. Detta motsvarar en kapacitet på 5 studenter vardera. Antalet studenter som får stöd har tagits fram via handledning av Lies Korevaar. Man har på olika sätt försökt att sprida information kring arbetet med SEd via exempelvis sociala medier, universitetets hemsida, och foldrar. Just nu får totalt 8 studenter stöd i metoden. SEd-mentorerna får kontinuerlig handledning av Lies Korevaar varannan månad.  

Maria Warne nämner även hur man håller på att utforska gränssnittet mellan lärarnas- och studenthälsans uppdrag. Man samverkar mycket med andra universitet och försöker söka etiskt tillstånd för forskning av arbetssättet. Det finns även tankar på att starta en kamratgrupp för studenter.  

En utmaning som Maria ser är att man år 2022 inte kommer ge stöd till studenter längre. Man kommer då intervjua deltagande studenter och mentorer hur man upplevt arbetssättet.  

SEd-mentorerna  

Ulrika Lif, Karl Pettersson och Eva Morlind arbetar alla som SEd-mentorer. De är i grunden lärare inom olika områden. Ulrika har sin grundanställning i litteraturvetenskap och har även sedan 2010 arbetat med lika villkor. Hon möter totalt 5 stycken studenter. Studenterna har rekryterats via hennes eget ämne, kollegor, samordnare av pedagogiskt stöd och via information från hemsidan. Hon stöttar de studerande en gång i veckan, där många föredrar att ses på måndagar för att komma igång tidigt under veckan. Hon upplever att kommunikationen och dialogen med eleverna fungerat väldigt bra. Från en början upplevde Ulrika att mallarna för SEd tog tid att sätta sig in i, men känner sig nu tryggare hur hon kan välja verktyg utifrån studentens behov.  

Många av studenterna som Ulrika möter har redan uttryck positiva omdömen om stödet. De upplever exempelvis ökad medvetenhet kring sig själv och vilka färdigheter de behöver utveckla men även kring vilket stöd de har.  

Karl Pettersson är lärare inom datateknik. I rollen som SEd-mentor arbetar han idag med två studenter. Han berättar att han dagligen tränar på att sitta längst bak i “tandemcykeln”. Detta arbetssätt har varit väldigt lärorikt för honom.  

Eva Morlind är lärare i informatik och arbetar även som SEd-mentor. Hon arbetar idag med två studenter. Hon ser att studenter, oavsett hinder i studierna, behöver hantera många praktiska saker inom universitetet. Dessa praktiska utmaningar kan hon som SEd-mentor vara ett stöd i.  

Alla SEd-mentorer menar på att det försvinner en dimension när stödet enbart sker digitalt. När man ses fysiskt sker en helt annan interaktion. De upplever även att det kan vara en fördel att de är lärare i grunden. Detta för att kunna ge lärarperspektivet i studenternas utmaningar. De kan även vara behjälpliga att tydliggöra vilka rättigheter som studenterna har.  

Studenthälsan  

Helena Söderberg, samordnare för studenthälsofrågor berättar om hur studenthälsan arbetar med studenternas hälsa.  Studenthälsans uppdrag återfinns i 1 kap. 11 § i högskoleförordningen. Universiteten ska säkerställa att studenter har tillgång till hälsovård som har till ändamål att främja deras fysiska och psykiska hälsa.  

Studenthälsan arbetar med primär prevention och tidiga insatser. Vanliga områden är därmed psykisk hälsa, stress och studierelaterade situationer. Även alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaks frågor (ANDT). Mycket fokus ligger på bl.a. stödsamtal, kurser, seminarier, föreläsningar kring detta. Även konsultativa insatser, krisarbete och frågor som rör likavillkor. Trots att Studenthälsan främst är för studenter så bistår man även personal och studentkåren i olika situationer. Man har sett att behovet av stödsamtal har ökat.  

Studenthälsan har fått extra medel  (cirka 700 000 kr) för att stärka stödet gällande studenternas hälsa. Hos Mittuniversitetet innebär det att man satsar på att kartlägga vilka behov studenterna har i form av stöd för att möta dessa behov. Man vill göra stödverksamheten mer synlig och öka tillgängligheten även för distansstudenter. Kuratorstiderna kommer utökas. Det finns även en stor gråzon av studenter som inte uppfyller kraven för pedagogiskt stöd, här vill man utveckla stöd som kan möta dessa studenters behov. Vidare vill man öka förutsättningarna för studenterna via samverkan med bl.a. kursansvariga, lärare, studieverkstad och pedagogiskt stöd.  

Helena berättar att studenthälsan står inför vissa utmaningar. Hon menar på att många studenter upplever skam och skuld och söker hjälp sent. 70 % av studenthälsans besök rör psykisk ohälsa. Hon menar även att forskning visar att många studenter upplever psykisk ohälsa och att det kan leda till sämre studieresultat, mindre engagemang och minskad professionalitet i yrket.   

Hon berättar att många studenter kommer till studenthälsan lite försent, när de redan mår dåligt. Det finns ett behov av att stödja studenter på ett förebyggande sätt på institutionerna. Här ser Helena att Supported Education kan fylla en viktig funktion, genom att mentorerna kan fånga upp studenter i tid.  

Pedagogiskt stöd 

Vidare berättade Ulf Andersson och Lotta Olsson, som är SYV och samordnare för pedagogiskt stöd vid Mittuniversitet, om pedagogiskt stöd. De båda har fått utbildning av Lies Korevaar och ser Supported Education som en viktig metod då studenterna inte behöver ha en diagnos för att få stöd.  

De berättar att alla universitet har i uppdrag att ge pedagogiskt stöd. För att få detta behöver man ha en dokumenterad funktionsnedsättning i form av en diagnos. De berättar vidare att universiteten har avsatt pengar för pedagogiskt stöd med en självkostnad på 0,3 %. Om man spenderar över denna procent så kan man ansöka om extra medel från staten. Många som har pedagogiskt stöd har både NPF och psykisk ohälsa.  

År 2019 var det totalt 426 studenter som hade beslut om särskilt pedagogiskt stöd.  

Både Ulf och Lotta ser ett behov att om studenten kan få kontakt med läraren och få stöd i Supported Education så kan den slippa den stigmatisering som införskaffandet av intyget av pedagogiskt stöd kan innebära. De menar även att det kan vara en utmaning att ge stöd till personer med psykisk ohälsa. Ibland presterar studenten väldigt bra men när den mår sämre kan prestationen vara på olika nivåer. Det är även en utmaning att vara sjukskriven om man studerar på helfart.  

Samordnarna har tystnadsplikt och har ett samtal med studenten efter denne gjort en ansökan om pedagogiskt stöd. Man går då igenom vad som tidigare fungerat och vad som inte fungerat. Därefter tar samordnarna ett beslut om personen ska erbjudas pedagogiskt stöd. Vissa stödinsatser kan samordnarna ta beslut om och vissa kan de enbart rekommendera, då det är ansvarig lärare som bestämmer. Många gånger gäller intyget för ett helt program men oftast är beslutet för ett år i taget. Detta beror på att studentens behov kan variera över tid.  

Pedagogiskt stöd kan bestå av exempelvis förlängd tid på tentor, eget rum, anteckningsstöd, resursrum, föreläsningar i ljudformat och mentorsstöd. 

De framgångsfaktorer som samordnarna har sett är bra för alla studenter är: 

• bra bemötande 
• att litteraturlistor och scheman läggs ut i tid 
• att undvika ändring av scheman  
• Lägga ut föreläsningsmaterial i förväg 
• Att lärare bokar rum och salar med fokus på tillgänglighet (ljud/ljus/utrymme) 
• Ta pauser  
• Att indelning av grupparbeten bör göras av läraren  
• Att spela in föreläsningar digitalt med undertextning  

Studentkåren på Mittuniversitetet  

Lisa Oskarsson som är orförande för studentkåren i Sundsvall deltog även under dagen. Hon berättar att hon för nuvarande går andra året på Kommunikations- och PR-programmet i Sundsvall. Studentkåren sitter med i olika grupper och är en viktiga för studenternas hälsa. De har exempelvis möten med studenthälsan för att nå ut till studenterna. Studentkåren sprider dessutom arbetet med Supported Education aktivt på skolan. Programansvariga har dessutom lagt upp information kring arbetet i klassgruppen. Hon menar att det är väldigt många som hoppar av under första året och det är viktigt att fånga upp de som mår dåligt i tid.  

Diskussioner förs kring att representanter i studentkåren är viktiga rollmodeller samt möjligheter att skapa kamratstödgrupper i samarbete med studentkåren.  

Allmän diskussion  

Diskussionerna var många under besöket hos Mittuniversitetet. Man diskuterade bl.a. hur vissa lärare utvecklat sitt synsätt kring studenter med psykisk ohälsa, ökade samarbeten, hur man kan ta in tidigare studenter som rollmodeller att föreläsa och hierarkin inom universitetet. Vidare kring hur studenter som upplever sig kränkta och diskriminerade av lärare har rätt att göra en anmälan eller prata om händelsen med studenthälsan.  

Totalt deltog omkring 19 deltagare under shadow work hos Mittuniversitetet.