Känslan av sammanhang förbättrar elevernas studieresultat på Lärum

Lärcentrum i Östersund har sedan ett år tillbaka startat upp en studiegård som bygger på Supported Education. Verksamheten utgår från elevens behov där miljö och sammanhållning är viktiga framgångsfaktorer. Under torsdagens SEd-nätverk presenterade de sin verksamhet.

Bakgrund kring arbetet

Torsdagen den 15 oktober genomfördes ytterligare ett webbinarium i SEd-nätverket. Denna gång fick vi lyssna till Magnus Andersson, rektor, John Hedlert, lärare och Inger Löfberg, SYV som jobbar på Lärcentrum i Östersund. Två elever, Cecilia och Lina, deltog även och berättade om hur stödet hjälp dem. Totalt deltog 17 personer på webbinariet.

Magnus Andersson, rektor på Lärcentrum berättar att man under en längre tid såg att elever som gick på Lärvux inte lyckades i sina studier. Man har därför genomfört en hel del projekt kring att stötta dessa elever. Projekten har gett en del lyckade resultat, men av olika anledningar inte kunnat implementeras. Samtidigt har man i stora delar av landet sett att det behövs mer stödfunktioner i Vuxenutbildningen, vilket underlättade för Magnus i det fortsatta arbetet att förebygga skolmisslyckanden. Genom bl.a. statsbidrag och lite andra kreativa ekonomiska lösningar kunde man till slut starta upp en studiegård vid namn ”Lärum”.

Syftet var nu att ge bästa möjliga studiestöd till elever som hade behov, som byggde på deras önskemål. Magnus  anställde bl.a. John Hedlert, tidigare lärare för att hjälpa till att starta igång studiegården. Man började kolla på goda exempel i Sverige och gjorde studiebesök. Utifrån det man kom fram till såg man att SYV-funktionen hade en avgörande roll i Östersund. Många elever som haft kontakt med SYV hade en plan och ett mål med sina studier som inte andra elever hade som sökte stöd på egen hand. Inger Löfgren, SYV, bekräftar detta.

Arbetet fortsatte därefter med att få alla inblandade med på konceptet, där en stor del handlade om att deltagarna inkluderades i detta. Frågor man behövde ta reda på var: Vad vill deltagarna ha när det kommer till stöd, miljö etc? Samtal med lärare och skolledare genomfördes också.

Studiegården Lärum

Alla elever navigeras till Lärum via SYV för att sedan erbjudas stöd utifrån behov. Studiegården bygger även mycket på att eleverna kan hjälpa varandra. Detta är något som både eleverna Cecilia och Lina vittnar om. Tillsammans studerar man efter Pomodorometoden (25 min arbete varvat med paus). För varje studiepass på 25 min får varje elev en tomat. När man tillsammans samlat ihop 50 stycken tomater blir det ett träd i Östafrika. Både John och eleverna menar att detta ökar motivationen i gruppen. Det är tydligt att miljön har en central roll för att främja inlärning och ökad psykisk hälsa. Miljön har utformats som en arbetsplats med öppna miljöer, avskärmade rum, färska blommor, och färgglada möbler.

Den digitala plattform man använder för att främja studiemotivation och sammanhållning är Discord. Detta är en plattform som eleverna initierat till John, som egentligen är en spelplattform. Där kan eleverna ställa frågor till varandra, samla tomater samt boka in tider när de vill komma och studera fysiskt på Lärum.

Elevernas berättelser 

Lina pluggar till barnskötare och Cecilia pluggar upp sina gymnasiebetyg för att bli grundskolelärare. De berättar att stödet de fått från Lärum har varit avgörande. Lina menar att stödet hon fått på Lärrum skiljer sig från skolans stöd. Nu får hon stöd kring både skola och personliga delar. Även att förståelsen och bemötandet från John varit viktigt när det känts jobbigt. Cecilia bekräftar Linas tankar. Hon menar att hon blir sedd och att det alltid finns människor som väntar på henne här. Hon menar att det är ett positivt grupptryck med en fin gemenskap där man har lätt att bli en i gruppen. Både Lina och Cecilia tycker att alla elever hjälper varandra och att det handlar om att ”ge och ta”.

Analys kring mångfald

De flesta som får stöd från Lärum idag är tjejer mellan 20-28 år. Man har sett en tendens att det är flest tjejer som kommer och pluggar på förmiddagen medan merparten är killar på eftermiddagen. Utlandsfödda elever har varit svårare att nå då många upplever stöd som något farligt för självbilden. John menar att när de försökt koppla in stöd kan de mötas av uttryck som ”Nä men jag är inte dum- jag kan klara det själv”. Magnus Andersson tror att det finns ett stort mörkertal bland utlandsfödda som behöver stöd. 

Man har vidare sett att killar generellt har tagit längre tid på sig att ta emot stöd jämfört med tjejer. Däremot brukar många elever oavsett kön ofta ta med en kompis som de också tror kan behöva stödet.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är eleven själv som väljer hur länge de vill vara på Lärum. Ofta brukar eleven komma mer sällan när de börjar slutföra sina studier. John och Inger bekräftar att det är ett stort tryck och att det börjat bli ett tak för hur många de kan ta emot.

Framgångsfaktorer 

  • En stor del går ut med godkända studieresultat
  • Sammanhanget- Sammanhållningen och det ömsesidiga stödet ökar motivationen
  • Löpande utvärdering kring SEd, utgår från metoden
  • Ledning som tagit initiativet till verksamheten med goda ekonomiska förutsättningar

Utmaningar 

  • Att fördjupa sig i arbetsmetod och verktyg kring SED
  • Fördjupa och tänka igenom samverkan med utbildningssamordnare och deras respektive funktioner
  • Undersöka vilken roll Lärum kan ha innan studier (förberedelsefas-bedöma beredskap)

 

Lärcentrum i Östersund ingår numera i SECiSo 2.0:s styrgrupp.