Rektorn: ”Elevernas ökade psykiska hälsa ledde till färre skolavhopp”

År 2006 hade rektorn på skolan, Hannu Husa, och hans kollegor bara läst om ”hemmasittare” i tidningarna. Men det dröjde inte länge förrän Nyköping Strand Ubildningscentrum, ett gymnasium med inriktning hotell- och restaurang, också fick erfara fler elever som uteblev från skolan.

– Trots att vi är en skola som elever tyr sig till för att vi är bra på att ge dem en god start inför vuxenlivet, var det några elever som slutade komma till skolan, säger Hannu.

Sedan 2010 har skolan arbetat medvetet med att få alla elever att känna tillhörighet och trygghet. Lärare och ledning har sett goda resultat av arbetet i form av högre närvaro och studieresultat. Men det är först i Erasmusprojektet Early warning – Early reaction (2016–2019) som skolan har fått chansen att utveckla metoder för att jobba mer strukturerat och mätbart med elevernas känsla av tillhörighet i skolan. Metoderna som använts i projektet visar också på samband mellan god psykisk hälsa och goda studieresultat.

– När vi gjorde projektansökan hade vi flera ”hemmasittare” och likadant var det för våra projektpartners, en skola i Norge och en i Bilbau, Spanien. Huvudmålet med projektet har varit att finna en metod som hjälper skolor att säkra upp att eleverna känner tillhörighet på skolan och att de har en god psykisk hälsa – vilket leder till att fler lyckas med studierna, förklarar Ylva Tranberg, lärare.

Två verktyg tar tempen på elevens mående
Genom den digitala enkäten, Inicitoverktyget, med sjutton påståenden som eleven graderar, får Nyköping Strand Utbildningscentrum och deras projektpartners en klar bild över hur eleverna mår och hur de har det i skolan. Enkäten har varit ute sex gånger under de tre projektåren. Exempel på frågor är Min lärare bryr sig om mig, Jag har vänner i skolan, Någon hälsar på mig varje dag, Lektionerna känns meningsfulla, Lärarna tror på min förmåga att lära, Jag kan koncentrera mig i skolan.

– Syftet är att i god tid hitta faktorer som kan orsaka framtida problem för eleven att lyckas med studierna. Om elevens upplevelse av tillhörighet sjunker, är det en tidig indikation, säger Ylva.

Utifrån utslaget av enkäten har projektgruppen gjort ett dokument med goda exempel på hur elever kan känna sig trygga i skolan.

– Det handlar exempelvis om att ha bestämda platser i klassrummet, många känner sig trygga av det. Särskilt elever med diagnoser. Vi blandar också elever från olika årskurser för att eleverna ska känna många andra elever på skolan, vilket skapar en känsla av trygghet, fortsätter Ylva.

Stort inflytande över sin egen situation/Egenmakt en viktigt faktor för välmående
”Elevtidslinjen” är ett annat verktyg som mäter elevers psykiska hälsa och som har fötts ur Erasmusprojektet. Den används fyra gånger per år vid samtal mellan mentor och elev. Eleven skattar frågor om sömn, hälsa, kompisar, relationer med lärare, studier med mera, på en skala 0–10 i en färgskala från rött till grönt. Eleven får kommentera sitt svar och själv komma med förslag på åtgärder för att öka sin trivsel i skolan eller förbättra sin psykiska hälsa.

– Jag har en elev med diagnos och som tidigare hade stora sömnsvårigheter. Han fick ett tyngdtäcke av vården och sover idag mycket bättre. Det har han tagit tag i själv efter våra samtal med öppna frågor kring hans situation, berättar Pernilla Åhlfeldt, lärare.

Genom ”Elevtidslinjen” kan eleven se sin utveckling från årkurs 1 till 3.

– Det betyder mycket för dem att se sin utveckling från rött till grönt och det är ett stort värde i att de själva förändrat sin situation. Det här arbetssättet gör att de känner sig mer sedda och lyssnade på vilket är ett stort värde för mentorsarbetet och i relation till eleven, säger Pernilla.

Färre ”hemmasittare” och bättre studieresultat
Erasmusprojektet har lett till att antalet ”hemmasittare” i samtliga tre skolor har minskat och fler har lyckats med sina studier. Sambandet mellan en god psykisk hälsa och goda studieresultat är efter det här projektet fastställt.

– Det har vi kommit fram till via GAP-analyser som jämför hur våra insatser har påverkat studieresultaten och på vilka områden det finns utrymme för förbättring, säger Hannu Husa, rektor.

Implementerat arbetssätt
Arbetssättet som har kommit ur projektet är redan implementerat i Nyköping Strand Ubildningscentrum. För att arbetet med att eleverna ska känna tillhörighet i skolan jobbar skolan ständigt med rutiner på raster och i matsalen, man ser över hur början av skoldagen ser ut för eleverna och innan lektioner börjar. En nära kontakt med eleverna som inte kommer till skolan är också en framgångsfaktor.

– Jag har en elev som knappt är här, men han hör av sig till mig via sms. Jag säger åt honom att han är välkommen idag men annars gärna i morgon. Vi har dem som är frånvarande på kroken genom att visa att vi bryr oss. Till slut kommer dem, säger Pernilla.

– Ofta när en ungdom mår dåligt vill föräldrarna skydda sina barn som inte vill gå till skolan. Det gör man lätt genom att anmäla giltig frånvaro i en app. Men vi har ingen app, hit måste  föräldrarna ringa och anmäla frånvaro. Man måste berätta varför eleven inte kan gå i skolan. Efter ett samtal slutar det ofta med att eleven kommer hit i alla fall, säger Pernilla.

– Bemötandet och relationerna till eleverna är ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten under hela skoldagen. Eleverna har uttryckt att det påverkar dem mycket. Och det är ingenting som kostar, säger Ylva.

TEXT: Maria Linde
BILD: Nyköping Strand Utbildningscentrum, på bilden Pernilla Åhlfeldt, Ylva Tranberg, Hannu Husa
DATUM: 20 augusti 2019

Mer info:
Incitioverktyget är framtaget av företaget Värdeskaparna. – Enkäten är fri att använda för alla skolor som vill och utöver goda exempel kan skolor få tips om hur man kan jobba med coachande samtal.
Läs mer om projektet här.