Ny rapport: Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation?

I Specialpedagogiska skolmyndighetens senaste Barnpanelsrapport beskriver elever med funktionsnedsättning hur de ser på sin skolsituation. Här är listan på främjande och hindrande faktorer för trygghet, studiero och studiemotivation.

Våren 2018 genomförde Specialpedagogiska skolmyndigheten en undersökning på 20 skolor om trygghet studiero och motivation för elever med fysiska, kognitiva eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar. 31 elever mellan 10 och 18 år intervjuades. Resultatet belyser nuläget för barn med funktionsnedsättningar och hur skolan kan tänka kring trygghet, studiero och studiemotivaiton för just de här eleverna.

– Det har betydelse om lärare har kunskap om funktionsnedsättningar, men ytterst är det eleven som kan beskriva vad som fungerar eller inte fungerar i olika situationer, säger Tove Söderqvist Dunkers, samordnare för barnpanelsarbetet på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Så här säger Barnpanelen om trygghet, studiero och studiemotivation:

TRYGGHET


Främjande faktorer

  • närvarande och tillgängliga vuxna som man kan prata med
  • tryggare raster med olika aktiviteter, där vuxna finns med, även för de äldre eleverna
  • vuxna som agerar när en elev är utsatt eller kränkt
  • tillåtande klimat i klassen, det ska vara okej att ställa ”dumma” frågor
  • att bli sedd ,att oftare få höra vad man kan och bli erkänd för den man är
  • att på olika sätt skapa gemenskap och tolerans i skolan.

Hindrande faktorer

  • bråk och konflikter
  • stökig och orolig ljudmiljö
  • att bli retad för sitt utseende eller sitt beteende
  • känslan av att det inte är så stor idé att prata med vuxna eftersom det ändå inte händer något
  • att känna sig ensam, känsla av utsatthet och otrygghet.

STUDIERO

 

Främjande faktorer

  • lugn och ro i klassrummet
  • att läraren kan förklara uppgiften tydligt
  • kortare arbetspass och möjlighet till rörelse
  • att det är bra med flexibla lösningar av flera rum och mindre grupper
  • att läraren kan vara bestämd och säga ifrån när det är stökigt i klassrummet

 Hindrande faktorer

  • för hög ljudvolym och oro i klassrummet
  • när man inte förstår eller får förklarat vad man ska göra
  • lärare som inte säger ifrån
  • inre oro, om något hänt i skolan eller man inte mår bra

 

STUDIEMOTIVATION

 Främjande faktorer

  • när lärare har tid att förklara
  • när eleven förstår vad hen ska göra och varför
  • att jobba med en kompis
  • att det finns fler lärare i klassen
  • att skolan har utvecklat verksamheter dit elever kan gå och få individuell hjälp
  • att prov fördelas på olika veckor och att lärare samverkar sinsemellan.

Hindrande faktorer

  • när anpassningar saknas och funktionsnedsättningen blir ett hinder
  • när lärare inte hinner förklara eller lyssna
  • situationer som skapar stress
  • att sitta länge och vänta på hjälp
  • när eleverna inte får hjälpa varandra.

Läs rapporten här 

Till frukostseminariet den 25 april

Text: Maria Linde/Specialpedagogiska myndigheten
Datum: 22 maj 2019

 

 

(function(i,s,o,g,r,a,m){i['GoogleAnalyticsObject']=r;i[r]=i[r]||function(){ (i[r].q=i[r].q||[]).push(arguments)},i[r].l=1*new Date();a=s.createElement(o), m=s.getElementsByTagName(o)[0];a.async=1;a.src=g;m.parentNode.insertBefore(a,m) })(window,document,'script','https://www.google-analytics.com/analytics.js','ga'); ga('create', 'UA-105746085-1', 'auto'); ga('send', 'pageview');