Pedagogikprofessorn: ”Inför relationskompetens i lärarutbildningen”

Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad, har skrivit och forskat om relationers betydelse i undervisning i 20 år. Med sin senaste bok ”Lärares relationskompetens” vill han visa på varför kompetensen behövs för att skolan ska uppnå sina mål, men även för att goda relationer är viktiga i sig.

– Jag jobbade som lärare i många år innan jag började forska och intresserade mig för relationen lärare och elev. Redan då kunde jag genom att studera kollegor se vad som fungerade i relationerna. Men på den tiden hade jag inget ord för det, säger Aspelin.

Relationskompetens definieras som förmågan att bygga goda relationer med elever och andra, men också att bemöta barn och elever på ett respektfullt och omsorgsfullt vis. Med respekt menas i sammanhanget att läraren värnar om elevens integritet samt att hen har ett inlyssnande och inkännande förhållningssätt.

– Och omsorg handlar ytterst om att bry sig om eleven som person och dess lärande. Relationskompetens innebär att bygga stabila relationer på sikt, men också om hur man möter eleven här och nu. Och det är vad min bok handlar om.

Aspelin presenterar en modell som delar upp kompetensen i tre delkompetenser:

• Kommunikativ kompetens:att läraren talar inbjudande och hänsynsfullt samt att läraren anpassar gester och annan icke-verbal kommunikation efter elevens beteende.
• Differentieringskompetens:att läraren reglerar graden av närhet och distans i mötet med eleven. Läraren behöver komma nära eleven för att förstå hen, men utan att ”förlora” sig i elevens känslor. Det är viktigt för relationen och för elevens lärande.
• Socioemotionell kompetens:att läraren är lyhörd för emotionella signaler i samspel med eleven och kan främja stolthetskänslor hos eleven men också kanalisera skamkänslor i en riktning som gynnar den pedagogiska aktiviteten.

Goda relationer avgörande för elevens studieresultat och psykiska hälsa
Flera studier visar att elever som har en god relation till en (ja, det räcker med en!) lärare mår bättre psykiskt samt har högre studieresultat än dem som inte har en god relation med någon vuxen på skolan. Trots det ingår relationskompetens knappt i lärarutbildningen, vilket kan förklaras med att forskarna ganska nyligen upptäckt att förmågan att bygga relationer är en grundkompetens precis som didaktik och ledarskap.

– Alla tre kompetenserna är lika viktiga för elevers lärande men många studenter på lärarutbildningen menar att de knappt diskuterat relationskompetens alls, vilket förvånar mig. Man behöver lära sig hur de tre kompetenserna hänger ihop. Man kan inte lyckas med det ena om de andra delarna inte finns med, säger Jonas Aspelin.

Hur vet man om man har en god relationskompetens?
– De flesta lärare vet med sig om de har lätt för att bygga relationer med elever. Och eleverna visar om man inte har det. Men ibland kan man vara omedveten om sina problem – man inbillar sig att svårigheterna handlar om något annat. Som att det är eleverna det är ”fel” på eller att kursplanen innehåller brister. Andra vänder sig inåt och börjar kritisera sig själva personligen – intalar sig själva att de inte passar som lärare. Men man ska tänka att det handlar om en kompetens som behöver utvecklas och att det finns verktyg för det.

Danmark ett föregångsland
I Danmark har man kommit längre i kunskapen och synen på relationskompetens inom läraryrket än man har gjort i Sverige.

– Danskarna har bedrivit mer forskning på området och relationskompetens står numera med i styrdokumenten för lärarutbildningen i Danmark. Där är vi ännu inte riktigt, även om vi hänger med i utvecklingen genom flera forskningsprojekt.

Kollegor och videofilmer effektiva verktyg
Jonas Aspelin är försiktig med att ge konkreta tips och råd på hur man ska göra som lärare för att skapa goda relationer med eleverna.

– Vi saknar ofta insyn i människors liv och då bör man vara försiktig med instruktioner kring fenomen som relationer. Men ser man relationskompetensen utifrån ett pedagogiskt perspektiv handlar det om förmågan att bekräfta eleven både som hen ärmen också som hen skulle kunna bli.

För att utveckla kompetensen i en verksamhet kan man ha samtal i arbetslaget eller delta i varandras undervisning med efterföljande reflektion. Har man möjlighet att filma sig själv i en klassrumssituation och diskutera med kollegorna är det ett bra sätt att utveckla kompetensen. Forskningscirklar är en annan effektiv metod, som däremot är ett större projekt.

– Man kan utveckla sin relationskompetens med små medel. Det viktigaste en verksamhet ska tänka på är att inte hänga ut varandra eller försätta varandra i jobbiga situationer. Ska man jobba med videobaserad reflektion är det viktigt att man känner förtroende för dem som deltar, säger Aspelin.

Relationer extra viktigt för speciallärare och specialpedagoger
Man vet sedan tidigare att goda relationer är särskilt viktiga för elever som befinner sig i svårigheter av olika slag. Just nu arbetar Jonas Aspelin och hans kollegor i ett nytt forskningsprojekt som börjat med att undersöka speciallärares och specialpedagogers syn på relationskompetens.

– Vi är mitt inne i analysen av intervjuerna och utan att säga för mycket kan jag konstatera att speciallärarna och specialpedagogerna anser att relationskompetensen är mycket viktig i deras yrke. Ovanligt viktig till och med.

KONTAKTA jonas.aspelin@hkr.se

Nyfiken på boken? Läs ett smakprov.

TEXT: Maria Linde
BILD: Högskolan Kristianstad
DATUM: 26 september 2019