Barn och unga i Sverige mår i allmänhet bra. Samtidigt ökar problemen med mag- och huvudvärk och ångest. Det säger Kerstin Evelius, tidigare nationell samordnare på området psykisk hälsa. Här kommer en rad andra intressanta uttalanden om ungas psykiska hälsa och skolan från ungdomar, politiker, professorer med flera i Almedalen 2019.
– I skolan och överallt får vi höra att vi inte ska äta kött, och att vi bara ska köpa second hand. Allt ansvar läggs på oss som individer, att vi har allt ansvar för framtiden. Det ger oss ångest, säger nybakade studenten Selvi Sekeröz, ambassadör på Fryshuset, på Region Uppsalas seminarium i Almedalen.
Frågan är vad skolan har för roll och ansvar för att eleverna upplever den här stressen. Kommunalrådet Linda Eskilsson (MP) vet att unga i skolan idag känner sig stressade över frågor som rör klimat och betyg. Hon menar att skolan har ett stort ansvar men att Elevhälsan är överhopade av arbete.
– Elevhälsan har tappat sitt förebyggande arbete, man tar hand om så många som mår dåligt, säger hon.
– Vi som politiker behöver kommunicera ut vad som är viktigt till de unga. Visa på det större perspektivet. Att allt inte hänger på dem, säger Malin Sjöberg Högrell (L), regionsråd, Region Uppsala
Här kan du titta på Region Uppsalas webbsända seminarium ”Unga mår allt sämre psykiskt. Hur skapar vi ett socialt hållbart samhälle som främjar psykisk hälsa?”
Många längtar efter tryggare raster
På Specialpedagogiska Skolmyndighetens seminarium ”Trygghet och arbetsro i skolan – en rättighet för alla elever”, gick utredaren Tove Söderqvist Dunkers igenom några av resultaten från den senaste Barnpanelsrapporten som visar vad elever med fysiska, kognitiva eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar upplever är trygghet, studiero och motivation.
– Eleverna efterfrågar verkligen tryggare raster. De är oerhört viktiga, säger Söderqvist Dunkers.
Här kan du läsa mer om hindrande och främjande faktorer för att de här eleverna ska känna trygghet, studiero och studiemotivation.
”Låt oss unga visa vad vi kan”
På samma seminarium deltog Anton Lindvall, med bakgrund av lång skolfrånvaro. Under hela skolgången kände han inte att han fick den stimulans i skolan som han behövde, att han hindrades från att visa vad han kunde. På frågan vad han vill ge för råd till beslutsfattare när det kommer till unga och skolfrånvaro svarar han såhär:
– Ge barn och unga möjlighet att få visa vad de kan och tillgängliggöra resurser så att de kan utvecklas på den nivå de är. Så att de inte känner att skolan är meningslös. Otrygghet i skolan för mig var att min röst inte betydde någonting. Vad jag sa att jag behövde spelade ingen roll, så det var bättre att jag var tyst, säger han.
Efter två år som hemmasittare tog en dag en specialpedagog med Anton på promenad genom Stockholm. Specialpedagogen ställde många frågor kring samhällskunskap under promenaden.
– Efter två tre timmar sa hon att jag har uppvisat mycket goda resultat i samhällsvetenskap och det var dags för svenska nästa gång.
Efter promenaden återvände Anton till studier.
Du kan se det livesända seminariet på Specialpedagogiska Skolmyndighetens Facebooksida här .
Djur och natur som brygga till studier
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, arrangerade seminariet ”Hur kan djur och natur hjälpa Sveriges ca 5000 hemmasittare att må bra och återvända till skolan?” Forskning kring hur djur och natur kan hjälpa barn med särskilda behov i skolan är relativt ny. Man jobbar tvärvetenskapligt och med andra universitet. En av forskarna är Lena Lidfors, professor i etologi, på SLU. Hon inleder sin del av seminariet med att gå igenom några intressanta studier.
– 90 procent av eleverna med särskilt stöd i Nederländerna och i Schweiz har ett otryggt anknytningsmönster. Och de eleverna kan ha svårt med anknytning till andra människor och där kan djuren vara en brygga, säger hon.
Vidare berättar Lidfors om forskningsresultat där man har arbetat med djur och barn med särskilda behov. Bland annat om:
– Hundar som minskar stress hos pojkar med otryggt anknytningsmönster.
– Djurunderstödd undervisning för barn med ADHD, som ledde till minskade symptom.
– Kaniner som fick barn att lättare slappna av och vara mindre nervösa.
– 12-15-åriga flickor som upplevt ett större socialt stöd efter att ha haft hästkontakt.
För alla källor och referenser, se seminariet här.
Tidiga reaktioner A och O
Nästan 25 procent av eleverna på gymnasiet går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av skolan. Ofta beror det på hög frånvaro. Medarbetare från AcadeMedias skolor diskuterade hur man kan främja närvaro i skolan, under seminariet ”Från saknad till närvarande – hur får vi ett närvarofrämjande arbete i skola”.
— Varje verksamhet måste kartlägga sin egen problematik och jobba efter det. Vi har jobbat mycket med att bygga goda relationer med eleverna. Det är viktigt att varje elev känner sig betydelsefull och att man känner att man får möjligheter att lyckas, säger Marie-Charlotte Bäckström, rektor på Praktiska i Växjö.
— Vi har också utbildat all vår personal i traumamedveten omsorg. Alla våra medarbetare, oavsett om du är lärare, städare och personal i caféet, behöver ha kunskaper för att kunna möta våra elever på rätt sätt.
Kristina Bähr är skolöverläkare på AcadeMedia.
— Vi behöver reagera redan vid det första tillfället som de är frånvarande, och det andra och tredje.
Se seminariet här.
Text: Maria Linde
Datum: 3 juli 2019