supported education, män

Seminarium 8 mars: Dags att mansrollen förändras?

Män står för nästan allt våld och kriminalitet i samhället och utgör ett stort hot mot kvinnor. Män tjänar också mer än kvinnor och tar mindre ansvar för barn och hem. Samtidigt blir mäns psykiska hälsa allt sämre. Är det dags att mansrollen förändras? Och i så fall hur?

Idag på internationella kvinnodagen arrangerade tankesmedjan Tiden seminariet En förändrad mansroll – nyckelns till jämställdhet?

Medverkade gjorde:
Nina Rung, kriminolog, genusvetare och debattör
Gabriel Wikström, fd. sjukvårds,- folkhälso,- och idrottsminister
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Thor Rutgersson frilansskribent och författare, bland annat till boken ”Allt vi inte pratar om”

Här kan du titta på hela seminariet.

Den traditionella mansnormen – som om att inte visa känslor, ”stå pall” och vara den som skyddar familjen från faror – är problematisk. Att män inte uppmuntras att visa känslor skadar både pojkarna själva och dem runt omkring. Men det finns en framväxande grupp som vill försvara normen, samtidigt som gruppen som kämpar mot normen också växer.

— Idag ser vi en början på en revolution, män har börjat prata mer. Men det är fortfarande så att upplysta män har svårt för att vara sårbara och fortsätter visa sig starka, säger Thor Rutgersson.

Samtliga män i panelen har gått igenom perioder av psykisk ohälsa och Botström och Wikström blev på grund av att de är offentliga personer tvungna att prata om det offentligt.

— Jag hade varit ute så mycket och pratat om psykisk ohälsa och det kändes så konstigt att inte prata om att jag själv lidit av det. Jag var rädd, och det var skitjobbigt när jag bestämde mig för att prata om det. Men jag fick en enorm uppbackning av folk och särskilt mina medlemmar som bara såg min erfarenhet som en styrka i mitt ledarskap, säger Philip Botström.

— Jag behövde prata om mitt utmattningssyndrom för att få en förståelse och kunna rannsaka mig själv kring vad jag behövde förändra. Det var jobbigt för att jag främst var en offentlig person, inte för att jag var man.

Sommaren 2016 genomgick Thor Rutgersson en livskris och mådde psykiskt dåligt. Han drev omkring på Malmös gator – så gott som hemlös, var på gymmet på dagarna och drack öl på kvällar. Han var också en flitig användare av dejtingappen Tinder.

— Jag tog till flykt och bekräftelse för att må bättre. Men jag mådde ju bara sämre. Jag trodde att jag var en tänkande feminist men mitt beteende fick mig att inse hur hårt jag själv satt fast i mansrollen.

Vad kan vi göra åt mansrollen?

100 procent av de män som är våldsamma idag har vuxit upp i ett hem med våld. 65 procent av dem som utsätts för våld i nära relationer är killar och det är en enormt stor risk att de själva utför våld senare i livet. Tjejerna som utsätts för våld i hemmet riskerar istället att själva utsättas för ännu mer våld som vuxna.

— För att stoppa kedjan måste vi prioritera arbetet med våld i nära relationer. Det är helt avgörande för att minska kriminaliteten i samhället, som gängkriminalitet exempelvis, menar Nina Rung, som jobbar med våld och sexualbrott i nära relationer.

— När män mår dåligt skadar de andra. När tjejer mår dåligt skadar de sig själva, säger Rung.

Gabriel Wikström lyfter fram pappors viktiga roll i att förändra mansrollen.

— Det gäller att vara en god manlig förebild. Visa att man har ett brett känsloregister – att man kan skratta, vara ledsen och ha nära relationer. Men det viktigaste är att vara en närvarande pappa, säger Wikström.

— Inom Socialdemokraterna är det många män som är upplysta i den feministiska teorin men som i praktiken i allra högsta grad bidrar till förtrycket. Vi behöver inte fler män som blir upplysta om problemet med mansrollen – vi behöver fler män som agerar, säger Philip Boström.

Thor Rutgersson menar att samtalet om mansrollen inte får tillhöra endast en viss klass eller vara vithetsnorm. Rösterna måste istället komma från alla håll och i alla klassegment.

— Vi behöver ha fler manliga förebilder från olika håll på alla nivåer, som politiker, fritidsledare etc som pratar och problematiserar mansrollen, menar han.

Nina Rung lyfter de tre viktigaste politiska reformerna för att uppnå jämställdhet, enligt henne.

  1. Villkorade skattepengar till idrotten. Exempelvis står hockeylandslaget upp mot rasism men inte för sexism.
  2. Trygga kvinnojourers pengar. Det är problematiskt att de behöver ansöka om pengar varje år eftersom svårt att planera verksamheten.
  3. Förskola och skola behöver jobba ännu mer med könsstereotypa könsuppfattningar. Sexualundervisning och normarbete måste tas ännu mer på allvar.

Till podden Allt vi inte pratar om. Författaren Thor Rutgersson och jämlikhetsexperten Ida Östensson utmanar kända och okända män att prata om sånt de annars aldrig pratar om. Ny säsong startar i april 2019.

Text: Maria Linde

Datum: 8 mars 2019